Vi 1, 2 och 3
Kan man skapa urgamla tecken 2024? Jag tror att jag har gjort det.
Jag rispade in dessa på Vi 1, 2 och 3. Men hur är det möjligt? Vem är det egentligen som äger pennan som skriver och verktyget som rispar?
Tänk om du skulle resa dig upp och se dig över axeln. Ta ett djupt andetag, vrida kroppen mot solen, njuta en stund för att sedan vända ögonen in i mikroskopet. Och där, när du ser hur fotosyntesen rusar fram genom algerna, inse att allt är samma. Att vi är upprepningar av historien, sammansättningar och relationer. Vågar du då fråga dig om dina perspektiv verkligen är dina eller om det är något du delvis har ärvt? Kanske motvilligt böjt dig inför, accepterat.
När du stryker din hand över skulpturernas hud börjar de tala, ordlösa melodislingor som rör bergen, rymden och djuphavet. Responsen du får beror var på skulpturen din hand rör sig. De tuftade fibrerna på skulpturen lyser, signalerar likt mareld. Verket vill bli berört, beröra. Väcka tankar om historieskrivning och tradition samtidigt som det uppmuntrar till nyfikenhet och upptäckarlust.
I mitt arbete återkommer jag till frågor som rör hierarkier, gruppdynamik och inre och yttre världar. Jag arbetar i en kombination av traditionella material såsom keramik och textil tillsammans med teknik som tillåter rörelse, ljud och ljus. Detta skapar interaktiva skulpturer och installationer. Att arbeta så ger möjlighet att gestalta det som är osynligt och ordlöst, det som finns inuti och mellan människor och ting.
Vi 1, 2 och 3 är en interaktiv installation gjord av stengodskeramik och glasyr, tuftad fiber, ESP32, Teensy, kapacitivita sensorer, fiberoptik, C++ samt högtalare.
