Soil under the nails, a brushed coat
Mutual Plumage
Jag vidrör
Efter ett års fältstudier i sinnligt bemötande med mina höns har jag sett hur en artöverskridande tillit kan växa fram genom närhet och varsam kontakt. När en höna stilla putsar sina fjädrar intill mig blir det tydligt hur tid och närhet formar relationer: jag känner hennes tyngd, hon känner mina händer. Genom måleri och skulptur gestaltar jag möten mellan kroppar i rörelse, där två varelser, trots olika form och språk, finner samverkan. Tillit byggs genom att stanna kvar, att lyssna utan att dominera och låta den andres tempo påverka ens eget. Jag fascineras av denna vardagliga närvaro och försöker förstå henne genom lyhördhet, att gräva och rafsa i samma jord. Hur hennes intresse för mig ser ut kan jag aldrig fullt ut veta, jag kan bara utgå från det lugn som finns mellan oss.
De skulpturala målningarna Soil under the nails, a brushed coat och Mutual Plumage utgår från fotografier tagna under mina fältstudier där jag i umgänget med hönsen har försökt hitta möten där vi känns balanserande och utgått från dessa. I verken framträder ett möte där gränsen mellan mig och den andre blir porös. Penseldragen rör sig mellan kontroll och upplösning, och i stålskulpturen Jag vidrör smälter min och hönans händer samman till en surrealistisk men utforskande och hierarkilös form. För mig skapar metallen och måleriet en spänning när de förenas, som två individer i en kropp där metallen bär och måleriet ger en blick. I den fysiska beröringen uppstår en kunskap som inte kan påskyndas. Tiden blir inte bara ett mått, utan ett material. I denna långsamhet växer något ömtåligt men bärkraftigt fram: en gemensam närvaro där två arter tillfälligt överlappar varandra och öppnar för ömsesidig förståelse.
@rosapirog
sandraakerberg.se
sandramolndal@gmail.com