Du ser igenom mig
En kropp är som samhället, ett system beroende av sig självt för att fungera. Vissa delar är synliga, andra dolda. Det som sker inuti oss är oftast tyst och osett, men ibland tar det sig ut till ytan. Vad finns i det inre? Vad händer när det som borde vara tyst gör sig påmint, när funktioner slutar samverka, när smärta bryter tystnaden? Jag utgår från det som är mig närmast, min kropp.
Du ser igenom mig är en videoinstallation där en film projiceras på handfräst plywood. Träet är så tunt att ljuset tränger igenom dess fibrer. Ena sidan visar videon och utfräsningarna, den andra är slät, med ett svagt ljus som lyser genom materialet inifrån.
I korta pass fräser jag plywooden för att inte överbelasta mina leder. Det som från början är starkt och funktionellt får gradvis bli skört och genomsläppligt. Träet förändras. När solen lyser på mina händer ser jag igenom dom, som en röntgen i min säng. Jag fångar solljuset med kameran och ger det till träet. Träets fibrer får bära kroppens fibrer. Jag återkommer till ett citat: “Health is the silence of organs, disease is their revolt.” Jag undrar hur revolten kan gestaltas? I installationen får betraktaren möta en kropp som lyser inifrån, men också ett material som slutat vara helt. Du ser inte bara på bilden, du ser genom den. Genom träet. Genom mig.
